Välkommen till min bloggvärld. Emilia var namnet. Jag är 33 år och har man och barn men ändå känner jag mig ensam, ensam om min psykiska besvär och diagnoser samt en smärtproblematik som ingen i min familj verkar förstå utan tror att jag försöker att smita undan arbete.

Tja jag borde ju inte skriva så långt på Välkomst-inlägget.   

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det var längesen som jag skrev här inne. Har haft en under tiden så jag har inte varit utan en blogg. Men eftersom jag gillar Bloggplatsen så vill jag gärna inte överge den helt. Jag hoppas att denna skall kunna bli levande igen.   Så ... Välkomm...

Var till sjukgymnasten/fysioterapeuten i veckan och han nämnde något om skolios. Om någon läkare upptäckt detta men ingen har sagt något om detta men å andra sidan har jag knappt varit till läkaren med min rygg så ingen har ju undersökt det riktigt. ...

Äldsta dotterns kompis mamma ringde just och frågade var hon var. Det är ju kalas nu kl 13 och vi kom 25 minuter för sent. Vi hade totalt glömt bort det pga Markoolio som vi hade i tankarna.   Pinsamt värre.      ...

Nu när bloggen är låst så finns det inte så mycket att skriva om. Jag vill ju gärna ha respons i mina tankar och att det faktiskt är någon som läser men nu är det bara två som frågat efter lösen hit.   Dagarna går precis som vanligt. Har upptäckt...

Pelaren är mitt andra hem. Jag trivs där och jag är en i gänget. Alltid välkommen dit och jag känner mig delaktig i det som händer där.   Idag grillade vi kött till lunchen. Supergott var det! Jag var med och handlade och gjorde i ordning lite gr...